Direktlänk till inlägg 4 oktober 2010
..Sen du lämnade jorde livet, sen du lämnade oss.
Du lämnade oss alldeles för tidigt
28år är ingen ålder.. Om 2 år är jag 28.. Du hade hela livet framför dig!
Kommer ihåg sista gången jag såg dig. Det va uppe hos mamma den 1:e oktober 2008
Dagen innan vi skulle åka till Turkiet.
Vi skojade om att vårat plan skulle krascha så vi sa farväl o pussade varandra på kinden o sa att vi älskar varandra.. Det vi inte visste då va ju att det va ju ett farväl för det va ju sista gången jag såg dig.
Den 4 Oktober 2008 satt vi i Turkiet på en krog
Och än i dag känner jag mig nästan skamsen, du va min storebror och vi va välldigt nära men ändå kände jag inte på mig nånting. Hade INGEN som helst aning va som försegick därhemma. Hade ingen aning om att du va döende, visste inte att du va allvarligt sjuk.. Hade jag bara vetat så hade jag hjälpt dig!
Daniel kände på sig nått, han va konstig hela dagen. Va inte alls på humör och han hade ont i magen m.m
Varför kände inte jag nått?
Daniel fick ett samtal (kommer inte ihåg klockslaget)
Det va sent iallafall..
Daniel gick ut o prata en bra stund o jag såg på han att det va nått när han kom tillbaka. Han ville att jag skulle följa med han till hotellet så han kunde berätta vad det gällde
Jag trodde kanske det va nått med hans familj eller nått eftersom det ringde till han. Jag gick med för jag såg på Daniel att han va ledsen.
På vägen till hotellet så fråga jag han vem d va som ringde o han ville itne svara på det förän vi kom fram men jag blev rädd o sa att han måste säga vem som ringde för jag började känna på mig att det va nått som hänt.
När han sa att det va min mamma som ringde vände det sig i magen på mig..
Min första tanke va BASTIAN, hon passade ju Bastian och även Daniels hund Sam. Första tanken va att det hänt Bastian nått..
Den känslan i kroppen är hemsk, ren skräckkänsla.
Han sa att det inte gällde bastian... nähä?
Jag nästan slog Daniel o skrek på han att han måste berätta och då va vi halvvägs till hotellet.
Tillslut kom det -" Din pappa hittade Robban död på golvet"
VA!!
Första reaktionen va att d va ett dåligt skämt, samtidigt som jag vet att han skulle aldrig skoja om en sån grej..
Jag va helt tom, allt bara försvann.
Det va som att nån sparka undan benen på mig, jag föll ihop när jag ringde till mamma. Skrek till mamma att hon ljuger min bror är inte alls död.
Han kan inte vara död inte MIN Robban!!
Han va ju inte ens sjuk?
Min värld rasa ihop fullständigt.. Liggandes där på marken, skrikandes efter min bror.. Jag va helt tom..
Daniel hjälpte mig till hotellet..
Jag började packa för jag vill hem NU..
Men det gick inte.. Jag kom inte hem.. Jag va fast i Turkiet.
Jag fattade inte, kunde inte ta in det, mådde illa och gick in o spydde. Då kom Louise o satte sig bredvid mig på toa.
Jag la mig i sängen o där låg jag.. Grät så jag knappt fick luft.
Pratade med mamma i telefonen o försökte lugna ner mig för jag bara hyperventilerade o grät.. Kändes som jag va fast i en mardröm.
Mamma frågade om jag ville prata med pappa men det ville jag inte.
Älskar min pappa mest av allt men vad ska jag säga till min pappa som nyss hade hittat sin son på golvet..död..?
Tankarna snurra o jag hamna i nån bubbla..
Jag sov knappt den natten..
Dagen efter så prata jag med mamma igen, jag låg kvar i sängen o grät.
Mamma sa till mig att gå ut o äta, shoppa, bada i poolen. Göra nått så tiden går fortare. Daniel hade ringt Ving o vi får åka hem 8:e det va det tidigaste flyget som vi fick plats på o det landade i Sturup.
Patrik Lindblom o min Annika hämtade oss där på natten.
Va hemma i Brastad 5-6 på morran..
Jag hade en stoor klump i magen, ville inte gå upp till mamma o pappa, få beskedet en gång till.
Fick kramat mamma o pappa o gråtit på deras axlar..
Fick smygit mig in till Bastian o gav han e stoooor puss på pannan!
Jag grät hela den dagen, för när klockan blev 10 så va det dags att åka ut till Lysekil till begravninsbyrån o fixa med begravningen för Robban..
Detta va absurt.. begravning? Jag fatta ju inte ens att han va död..
Den 4:e Oktober 2008 va den värsta, hemskaste dagen i hela mitt liv!!!!
Min bror min fina storebror dog, dog liggandes på sitt storarums golv.
VARFÖR? Varför visste vi inte, varför gjorde vi inte nått, nått som kanske hade kunnat rädda honom? Varför såg vi inte?
Många frågor så lite svar...
Ni som kanske läser detta och undrar hur han dog.
Robert dog i grund o botten av gallsten.
En sten hade fastnat i gallgången, gallgången o levergången är samma gång och även bukspottkörteln är inblandad där.
Alltså en gallsten täppte igen gången o bukspottkörteln blev inflammerad
"Gallstenarna kan också orsaka en inflammation i bukspottkörteln. En sådan inflammation kan innebära allt från lätta övergående buksmärtor till, i mycket sällsynta fall, ett livshotande tillstånd som kräver intensivvård."
Robbans fall va sällsynt.. Han bukspottkörtel blev inflamerad o fick vatten i lungrorna, vatten i hjärnan o det ledde i sin tur till hjärtsvikt.
dom sa till oss när dom läste obduktionen att han borde haft sååå ont av detta..
Ren kolik smärta.. Men Robban hade grov panik ångest o hans ångest gjorde att han va livrädd för sjukhus, piller, sprutor ALLT..
Alltså, Roberts ångest va starkare än smärtan!
Men va jag fatta det som så trodde hon inte att han fattade va som skulle ske och att han somnade in? Nått vi aldrig få veta, bara hoppas.
Efter min graviditet med Nicole fick jag svåra smärtor på högesida vid revbenen
jag blev livrädd, fick ingen luft o hamna tillslut på golvet.
Daniel ringde ambulans o inne på sjukhuset så fick man diagnosen GALLSTEN
Jag började gråta o berättade då om min bror som dog utav detta.
Men jag är nu opererad o har ingen gallblåsa längre.
Varför gick han inte till läkaren?
Hade han bara gjort det så hade han inte vart död idag! :´(
Älskar dig Robert
Saknar dig såå otroligt mycket
Vi ses i Nangijala
Här är låtarna från Robban begravning <3<3<3
Sitter här på loftgången och tar mig en cigg.. Sicket göttväder det är GILLA!! Vilket sket helg jag har haft, är nämligen dålig. Allt började i fredags... Mådde illa, yrsel och en jävla huvudvärk. Spydde som en gris på natten och dagen efter kom...
Idag är det söndag och det innebär att min älskling kommer hem från Värmland <3 Haft en fantastisk mycket helg med min barn. Basse har givetvis passat på att sova bredvid mammsen ;) <3 Imorgon e det jobb/fritids/dagis igen :( men snaa...
Nu e vi på hem från Lysekil och vi har haft en kanon kväll! Lite väl tidigt att åka hem men men va gör man inte för tanterna so E med ;-) Denna midsommar har vart toppen, igår Liseberg och idag crusingen i Lysekil.. Barnen glada= mamma glad ...
Ser att det är hundra år sen jag blogga :O Hmm vad har hänt sen sist? Daniels pappa lämnade jordelivet den 22 augusti :( <3 Kan fortfarande knappt förstå, allt gick så fort.. Hoppas du har det bra där du är nu min underbara svärfar <...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 | 5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 | 16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 | 22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||
|